Journalistskolan 1989 och Poppius Journalistskola 1992
Turistguiden What´s on 1965-1967
Textförfattare till publicerade och inspelade verk, Stim 1973-1975 samt 2016 och senare
Läkarsekreterare, enastående småbarnsmamma och frilansmedarbetare Norrtälje tidning 1982-1985
 |
| Gösta Elmqvist släppte in och gav mig chansen på Norrtälje tidning och många år senare i styrelsen för Föreningen Media. |
 |
| Christer Ottosson blev min mentor uppdragsgivare och arbetskamrat på Södra Roslagen mfl tidningar. |
 |
| Leif "Honken" Holmkvist var min lärare på Poppius. Den bäste läraren ever! Jag fick guldstjärnor på nästan alla prov. Så löjligt glad jag blev... Och nu får du en guldstjärna av mig! .jpg) |
- Lokalredaktör med bevakningsansvar Tidningen Södra Roslagen 1983-1989
- Lokalredaktör med bevakningsansvar Lokaltidningen (nuvarande Mitti) Vallentuna 1993-1999
- Lokalredaktör med bevakningsansvar Lokaltidningen (nuvarande Mitti) Täby 1996-1998
- Lokaltidningens bilagor: Bo och bygg, Hälsa, Trädgård och Motor 2000-2002
- Evenemanstidningar i Sundbyberg och Sollentuna 2000-2002
- Fast frilansreporter tidningen Avisen 1997-2000
- Allmänreporter Vallentuna Steget 2005
- Redaktör o ansvarig utgivare Arbetslivscentrums personaltidning 1990-1991
 |
| På Tuna torg 1984 |
- BLJ Media & Reklam, Norrtälje, och Arrangemang Media, Åkersberga åren 1985-2005
- Entré Täby Centrum 1993-1997
- Täby Tidning
- Vallentuna Centrumtidning
- Täby Centrumtidning
- Högdalens Centrumtidning 1996-2002
- Upplands Väsby Centrumtidning 1997-2002
- Norrtäljemagasinet 2001-2003
- Företagsspegeln 1988-2001
- mfl tidningar
Expressen
Aftonbladet,
Gävle Dagblad
Dalslänningen
Metro
Miljömagasinet
Dragspelsnytt
Tidningen Vi 1990
Vecko-Revyn 1988
Allers 1988
Hänt Extra och Se & Hör 2003-2006
Svensk Damtidning från 1990-2014
Norska Hjemmet
Norska Allers
mfl tidningar...
Hemmets Journal 1989-2004
Hemmets Veckotidning sedan 1991
Året Runt sedan 1988
Allas Veckotidning sedan 1987
Programledare Radio Östråker från 2021-
Reportageboken Mia - Sanningen om Gömda 2008
Guldspadenominerad
Det utmärkande för god journalistik är att journalisten är osynlig i texten. Man skriver vad andra säger, tycker och berättar och om vad som sker. Vad man själv tycker och tänker håller man inne med.
Ibland händer det ändå att man syns...
Det finns otrevligheter med världens bästa jobb också. En gång skrev jag om ett hjältedåd. En taxichaufför hade räddat livet på ett nyfött spädbarn. Jag lyckades få tag i honom och fick en trevlig telefonintervju. Efteråt började han ringa mig. Dag och natt. I flera år höll han på. Han pratade i timmar. Ibland kunde jag lägga ifrån mig luren, gå därifrån och låta honom sitta där. Oftast märkte han det inte. Men ibland blev han förbannad och hotfull. Hjälten hade blivit en stalker. Det var fruktansvärt otäckt.
Jag har lagt med några klipp här som handlar om min politiska bevakning. Den sortens erkännanden är väldigt trevliga att få. Särskilt som de kom i samband med Gömdaskandalen.
Ur Gunilla Kinns blogg:
http://gunillasdagbok.blogspot.se/2009/01/ls-om-elisabeth-hermon.html
15 january 2009
Uppdatering:
Thomas Walldén var den som släppte in mig på Hemmets Veckotidning. Han skickade mig tidigt ett stort paket med fotografier från hemma-hos-reportage hos hela den svenska kändiseliten gjorda på framför allt 60-talet när många fortfarande ställde upp på sånt. Han skapade serien "Mitt första hem" som jag med något enda undantag skrev under kanske fem, sex år. Det var en fantastiskt rolig serie som innebar att jag gick hem till alla dessa idoler och visade respektive bilder varpå de berättade om sina första hem.
- Åh, titta där är min lilla katt...
- Och där är den där gamla byrån...
Igenkänningsfaktorn var oslagbar och berättelserna blev därefter.
Thomas slutade rätt snart på tidningen och försvann ur åtminstone mitt liv. Tack snälla, om du läser detta. Du var alltid väldigt snäll och uppmuntrande vilket märks inte minst på korten ovan.
Som frilans får man som sagt aldrig några tjänstgöringsintyg men jag måste ha bett om sådana av någon anledning som jag inte minns, för i högarna här hittar jag några sådana. Jag kanske skulle söka till en kurs eller något.
.jpg)
SVT:s vd Hanna Stjärne varnas i en debattartikel av mediereportern Leif Holmkvist i Dagens Media.
”Som valresultatet ser ut i dag kommer Sverigedemokraternas röst att väga tyngst när framtidens public service ska utformas”, skriver han och fortsätter:
”Bara tanken borde få SVT-chefernas belåtna leenden att frysa till en grimas.”
Sverigedemokraternas partiledare har tidigare deklarerat att ”mediefrågorna tillhör SD:s kärnpolitiska områden”.
Så sent som i somras sa Jimmie Åkesson till Dagens Media:
– I den kommande public service-utredningen kommer vi att försöka driva igenom så mycket av vår politik som möjligt.
Många minns säkert också SD-ledarens utbrott i valspurten 2018, när han gästade Morgonpasset i P3. Då kallade han kanalen för ”en skitkanal” och ”vänsterliberal smörja”.
– Jag betraktar P3 som politiska motståndare, sa han senare.
Cheferna varnas av mediereportern
Nu varnas cheferna på Sveriges Radio och Sveriges Television av mediereportern Leif Holmkvist på Dagens Media.
”Politiker är normalt livrädda för att ha åsikter om de program de antingen gärna är med i eller ogillar djupt. Det gäller inte SD, som anser att kultur och medier som finansieras med skattemedel ska styras tydligare”, skriver han i en krönika.
Han poängterar vidare att även Moderaterna önskat ett ”smalare och vassare” public service och nyligen krävt en hårdare internkontroll och revision inom programbolagen.
Nästa regering ska besluta om direktiven till nästa public service-utredning för perioden 2026–2033.
”Kravet på effektivisering ställer nog samtliga partier upp på. Public service-bolagen har i år nära nio miljarder kronor att spela med, vilket kan jämföras med den miljard övriga medier får dela på i mediestöd”, skriver Leif Holmkvist.
SVT:s vd Hanna Stjärne vill inte kommentera.
Reportageboken Mia - Sanningen om Gömda 2008
Guldspadenominerad
 |
| Bevingade ord! |
Det utmärkande för god journalistik är att journalisten är osynlig i texten. Man skriver vad andra säger, tycker och berättar och om vad som sker. Vad man själv tycker och tänker håller man inne med.
Ibland händer det ändå att man syns...
Mediet Doris Ankarberg berättade om mina tidigare liv...
Och här fick jag lära mig baka kladdkaka...
Och Sofia lärde mig allt om vad som var prisvärt på Bukowskis...
Vad gör man inte för konsten?
Yvonne ville dela med sig av sina skönhetstips och smorde in mig med jag vet inte vad...
Det hjälpte inte.
Men vi åt en god lunch tillsammans på herrgården i alla fall.
Vid ett senare tillfälle var jag och fotograf Kurt Pettersson där med ett medium och jagade spöken.
Det var himla kul det...
Här försöker jag få Bert Karlsson att förstå vad han har missat...
Och här fick jag testa Putte Nelsson, ny pianist dåförtiden i Så ska det låta.
Lite mer tidsödande var det att släktforska åt Kikki...
Men det var kul. Hon är gullig!
Jag måste ha gillat den där jumpern...
Nerikes Allehanda skrev om att jag intervjuade Ernst Kirchsteiger bland grönsaker i Örebro.
Den här bilden tog Henry Bronett när fotograf Tommy Jansson och jag skulle intervjua honom
och hans bror på en Djurgårdskrog 1996. Tommy hade mobiltelefon - en sån där stor en som satt
fast i bilen vilket var väldigt exklusivt så. När vi kom ut från intervjun hade någon slagit sönder vindrutan på hans bil bara för att kunna
knycka den. Trist.
Det finns otrevligheter med världens bästa jobb också. En gång skrev jag om ett hjältedåd. En taxichaufför hade räddat livet på ett nyfött spädbarn. Jag lyckades få tag i honom och fick en trevlig telefonintervju. Efteråt började han ringa mig. Dag och natt. I flera år höll han på. Han pratade i timmar. Ibland kunde jag lägga ifrån mig luren, gå därifrån och låta honom sitta där. Oftast märkte han det inte. Men ibland blev han förbannad och hotfull. Hjälten hade blivit en stalker. Det var fruktansvärt otäckt.
Politik
Jag har lagt med några klipp här som handlar om min politiska bevakning. Den sortens erkännanden är väldigt trevliga att få. Särskilt som de kom i samband med Gömdaskandalen.
Svein Tryti, mannen som före Guillou & Co avslöjade IB-affären,
var en av mina bästa tipsare när jag var lokalreporter i Vallentuna.
Många oegentligheter inom politik och miljö har avslöjats tack vare honom.
Tack för allt Svein!
En annan tipsare av rang var hembygdsmannen Karl-Erik Mörk.
Han kunde allt om Vallentuna och brukade fnysande säga om dagens politiker:
- De kom med tåget, klev av här 1958 och tror nu att de kan kommunen!
Det kunde de inte. Och det kan de fortfarande inte.
Du fattas mig, Karl-Erik!
Ur Gunilla Kinns blogg:
http://gunillasdagbok.blogspot.se/2009/01/ls-om-elisabeth-hermon.html
15 january 2009
Uppdatering:
eftersom Monica Antonsson själv marknadsfört sig som "farmor från Vallentuna", "Mrs Marple" och "veckotidningstant" så kommer här en motbild/ett komplement, som jag hittade i något kommentarfält (minns ej vilket:
Journalisten/författaren till boken som avslöjar Liza Marklunds bluff skrev mycket om lokalpolitiken i Täby och Vallentuna ett tag i mitten av 90-talet då jag själv var som mest aktiv politiker i kommunledningen i Täby.
Monica Antonsson, som hon heter, är den enda journalist i den så kallade lokalpressen som på ett seriöst sätt grävt och informerat kommuninvånarna – överhuvudtaget.
Jag har inte läst hennes nu aktuella bok, men hon var/är en professionell journalist och jag skriver detta enbart därför att de är så få och att det kan vara bra att veta för dem som läser hennes bok.MVH
Lasse W
27 FEBRUARY 2009
Lasse Wilhelmsson, Täbypartiet, skrev detta när det blåste som värst i Gömda-soppan. Det var hedervärt. Tack för det!
Journalisten/författaren till boken som avslöjar Liza Marklunds bluff skrev mycket om lokalpolitiken i Täby och Vallentuna ett tag i mitten av 90-talet då jag själv var som mest aktiv politiker i kommunledningen i Täby.
Monica Antonsson, som hon heter, är den enda journalist i den så kallade lokalpressen som på ett seriöst sätt grävt och informerat kommuninvånarna – överhuvudtaget.
Jag har inte läst hennes nu aktuella bok, men hon var/är en professionell journalist och jag skriver detta enbart därför att de är så få och att det kan vara bra att veta för dem som läser hennes bok.MVH
Lasse W
27 FEBRUARY 2009
Lasse Wilhelmsson, Täbypartiet, skrev detta när det blåste som värst i Gömda-soppan. Det var hedervärt. Tack för det!
Här följer diverse lappar och kort
som bara jag är intresserad av och som kommer fram när jag går igenom mina pärmar, lådor och bortglömda lappar på anslagstavlan osv.
som bara jag är intresserad av och som kommer fram när jag går igenom mina pärmar, lådor och bortglömda lappar på anslagstavlan osv.
Jag kommer ju aldrig mer att söka något jobb så för mig är det nostalgi och kuriosa.
Som frilans får man ju aldrig betyg och sånt från sina olika uppdragsgivare. Man är företagare själv och säljer sina artiklar till dem som betalar för materialet. Det innebär att man alltid måste vara alert.
Jag är frilans för att jag alltid har velat och fortfarande vill ha det så. Jag behöver inte sälja mig genom att till exempel tvingas göra jobb som känns fel. Jag väljer själv från början till slut.
I och med att Wikipedia envisas med att felaktigt kalla mig "bloggare och författare" lägger jag härmed ut diverse kort och brev som jag sparat på och som visar att jag är
journalist.
Som frilans får man ju aldrig betyg och sånt från sina olika uppdragsgivare. Man är företagare själv och säljer sina artiklar till dem som betalar för materialet. Det innebär att man alltid måste vara alert.
Jag är frilans för att jag alltid har velat och fortfarande vill ha det så. Jag behöver inte sälja mig genom att till exempel tvingas göra jobb som känns fel. Jag väljer själv från början till slut.
I och med att Wikipedia envisas med att felaktigt kalla mig "bloggare och författare" lägger jag härmed ut diverse kort och brev som jag sparat på och som visar att jag är
journalist.
Thomas Walldén var den som släppte in mig på Hemmets Veckotidning. Han skickade mig tidigt ett stort paket med fotografier från hemma-hos-reportage hos hela den svenska kändiseliten gjorda på framför allt 60-talet när många fortfarande ställde upp på sånt. Han skapade serien "Mitt första hem" som jag med något enda undantag skrev under kanske fem, sex år. Det var en fantastiskt rolig serie som innebar att jag gick hem till alla dessa idoler och visade respektive bilder varpå de berättade om sina första hem.
- Åh, titta där är min lilla katt...
- Och där är den där gamla byrån...
Igenkänningsfaktorn var oslagbar och berättelserna blev därefter.
Thomas slutade rätt snart på tidningen och försvann ur åtminstone mitt liv. Tack snälla, om du läser detta. Du var alltid väldigt snäll och uppmuntrande vilket märks inte minst på korten ovan.
Som frilans får man som sagt aldrig några tjänstgöringsintyg men jag måste ha bett om sådana av någon anledning som jag inte minns, för i högarna här hittar jag några sådana. Jag kanske skulle söka till en kurs eller något.
Ulla Cocke var chefredaktör på HV under mina första år där, en fantastisk kvinna lika eldfängd som hennes röda hår.
Vid ett tillfälle fick jag flyga ner till Malmö för att hon ville tala med mig. Väl där fick jag erbjudandet att göra fem sidor kungligt varje vecka i tidningen. Det var förstås ett jätteerbjudande för mig som samtidigt jobbade heltid som dataansvarig på Arbetslivscentrum.
Jag tackade ja.
Mest av pur förvåning, tror jag. Vad visste jag om Europas kungahus? Ingenting. Jag är inte ens särskilt intresserad. Väl hemma igen började jag i alla fall inreda mitt arbetsrum efter den nya uppgiften.
Det var fotograf Kurt Pettersson som turligt nog ifrågasatte det kloka i kungahusidén och efter två dagars grubblande ringde jag Ulla och backade ur. Hon blev besviken men lät det aldrig gå ut över vårt samarbete.
Det var när jag hittade det här brevet som jag bestämde mig för att berätta lite om mitt jobb som journalist. Det är ju fantastiskt snällt skrivet. Jag jobbade väldigt mycket åt Lennart Larsson och hans kompanjon Björn Andersson i åtminstone 20 år tills de drog sig tillbaka med pension. De var absolut toppen. Alltid korrekta. Alltid generösa. Aldrig några konstigheter.
Vilken otrolig tur jag hade som fick jobba för er! Tack!
Ibland saknar jag er väldigt mycket, Björn och Lennart!
Eva Johnsson och Christer Ottosson likaså!
Åh, vad mycket kul vi har haft tillsammans!
Det kan sägas nu.
Jag slutade på Södra Roslagen för att jag blev uppmanad att inte avslöja politiska oegentligheter. Annonsörer krävde det och tidningen finansierades av annonsintäkter. Man valde alltså att sälja sin själ för pengar.
Det gjorde att jag hamnade i svår samvetsnöd. En journalists uppgift är att berätta och tala sanning, aldrig att dölja. Särskilt inte sådant som angår skattebetalarna och är av allmänt intresse.
En av kuggfrågorna när jag fick jobbet var, hur jag skulle bete mig om den lokala handlaren (tidningens bäste annonsör) sålde förgiftad fisk som gjorde invånarna sjuka och jag fick kännedom om det. Skulle jag skriva eller inte? Det givna svaret var ja. Sånt skriver man om även om tidningen riskerar gå under av utebliven annonsering.
När jag alltså plötsligt uppmanades hålla inne med viktig information och stryka den regerande politiska makten medhårs för att annonsörerna krävde det, gick det på tvärs med min rättsuppfattning. Jag tog mina barn på en kryssning till Åbo över helgen, grubblade och grubblade. Jag var trots allt en tämligen fattig enastående mamma med två barn. Väl hemma igen faxade jag min uppsägning och skrev sedan aldrig mer för Södra Roslagen.
En av kuggfrågorna när jag fick jobbet var, hur jag skulle bete mig om den lokala handlaren (tidningens bäste annonsör) sålde förgiftad fisk som gjorde invånarna sjuka och jag fick kännedom om det. Skulle jag skriva eller inte? Det givna svaret var ja. Sånt skriver man om även om tidningen riskerar gå under av utebliven annonsering.
När jag alltså plötsligt uppmanades hålla inne med viktig information och stryka den regerande politiska makten medhårs för att annonsörerna krävde det, gick det på tvärs med min rättsuppfattning. Jag tog mina barn på en kryssning till Åbo över helgen, grubblade och grubblade. Jag var trots allt en tämligen fattig enastående mamma med två barn. Väl hemma igen faxade jag min uppsägning och skrev sedan aldrig mer för Södra Roslagen.
Det är det Svein Tryti syftar på i sin insändare ovan.
Det ger mig anledning att påminna om:
Från anslagstavlan:
Maud Husberg Klüft på HV
Den här bilden tog Arrangemang Medias Eva Johansson eller Christer Ottosson en dag när vi var på jobb i Täby Centrum. Väldigt snofsig, tyckte jag.
Jag har sparat en väldig massa lappar och kort från de olika redaktionerna.
Solen har dessvärre blekt de flesta så att de inte går att läsa.
Som den här bilden till exempel...
Kurtan (fotograf Kurt Pettersson) och jag var på Costa del Sol och gjorde jobb.
Då hamnade vi plötsligt på den svenska radiokanalen Kustradion och blev haffade som intervjuoffer själva hos Jennie Jonsér. I två timmar fick vi vika ut oss om oss själva och vårt jobb.
Jag vet att vi gjorde 12 veckotidningsknäck på en vecka men jag minns just nu inte vilka vi intervjuade den gången.
Tänkvärda klipp!
Aller Media lägger ner alla Malmöredaktioner – 60 anställda varslas
31 AUGUSTI, 2022
Aller Media har beslutat att flytta all redaktionell verksamhet från Malmö till Stockholm. Från och med den 1 oktober kommer familjetidningarna, bland andra Allas och Allers, att ledas från Stockholm. Samtliga roller avvecklas, enligt ledningen.
I ett pressmeddelande uppger Aller Medias koncernledning att man ser en vikande lönsamhet i familjetidningssegmentet framåt på grund av prisökning på papper och distribution samt minskade intäkter på lösnummer och prenumeration. Därför har ledningen beslutat att samla all redaktionell verksamhet i Stockholm och lägga ned samtliga Malmöredaktioner.
Från och med den 1 oktober kommer Aller Medias familjetidningar, som innefattar Allas, allas.se, Allers, Allers Trädgård, Antik & Auktion, Hemmets Veckotidning, Matmagasinet, Året Runt, samt tillhörande deskar och specialutgåvor att bli en del av Lifestyle Brands och ledas från Stockholm. Den nya organisationen i Stockholm kommer att bestå av cirka 45 medarbetare.
– Vi behöver accelerera vår digitala utveckling inom familjetidningarna och skapa nya intäktsområden. Vi ser att det endast kan göras genom en ny redaktionell organisationsstruktur och ett ökat samarbete med den kommersiella och tekniska organisationen som finns på plats i Stockholm. Omorganisationen kommer bidra till att minska kostnaderna för printproduktionen genom processeffektivisering, synergier och interna samarbeten. Förändringarna är nödvändiga för att skapa en printaffär som kan leva och vara lönsam under lång tid framåt. Gör vi ingenting nu riskerar vi stora ebitatapp [minskat rörelseresultat, reds anm] inom bara några år, säger Lotta Cederbom, vd Aller Media, i en kommentar.
Omorganisationen berör cirka 60 personer i Malmö. Enligt förslaget kommer ”samtliga roller inom familjetidningarna med undantag av korsord att avvecklas och en ny organisation byggs upp inom Lifestyle Brands i Stockholm”.
– Det kommer att bli uppsägningar i Malmö, bekräftar Jennie Knutsson, kommunikationschef på Aller Media.
Aller Media kommer inte att erbjuda samtliga journalister i Malmö att följa med till Stockholm, däremot kommer man att ha ”enskilda samtal med de anställda nästa vecka”, uppger Knutsson.
Journalisten har utan framgång sökt företrädare för journalistklubben på Aller Media
Varningen till SVT:s chef:
”SD:s röst väger tyngst”
Publicerad 12 sep 2022 kl 17.05.jpg)
SVT:s vd Hanna Stjärne varnas i en debattartikel av mediereportern Leif Holmkvist i Dagens Media.
”Som valresultatet ser ut i dag kommer Sverigedemokraternas röst att väga tyngst när framtidens public service ska utformas”, skriver han och fortsätter:
”Bara tanken borde få SVT-chefernas belåtna leenden att frysa till en grimas.”
Sverigedemokraternas partiledare har tidigare deklarerat att ”mediefrågorna tillhör SD:s kärnpolitiska områden”.
Så sent som i somras sa Jimmie Åkesson till Dagens Media:
– I den kommande public service-utredningen kommer vi att försöka driva igenom så mycket av vår politik som möjligt.
Många minns säkert också SD-ledarens utbrott i valspurten 2018, när han gästade Morgonpasset i P3. Då kallade han kanalen för ”en skitkanal” och ”vänsterliberal smörja”.
– Jag betraktar P3 som politiska motståndare, sa han senare.
Cheferna varnas av mediereportern
Nu varnas cheferna på Sveriges Radio och Sveriges Television av mediereportern Leif Holmkvist på Dagens Media.
”Politiker är normalt livrädda för att ha åsikter om de program de antingen gärna är med i eller ogillar djupt. Det gäller inte SD, som anser att kultur och medier som finansieras med skattemedel ska styras tydligare”, skriver han i en krönika.
Han poängterar vidare att även Moderaterna önskat ett ”smalare och vassare” public service och nyligen krävt en hårdare internkontroll och revision inom programbolagen.
Nästa regering ska besluta om direktiven till nästa public service-utredning för perioden 2026–2033.
”Kravet på effektivisering ställer nog samtliga partier upp på. Public service-bolagen har i år nära nio miljarder kronor att spela med, vilket kan jämföras med den miljard övriga medier får dela på i mediestöd”, skriver Leif Holmkvist.
SVT:s vd Hanna Stjärne vill inte kommentera.
