Fakta/Nära döden-upplevelse
Historier om människor som lämnat sin egen kropp har funnits i alla tider.
En vanlig berättelse är att personer som varit nära att dö sett sig själva och sjukhuspersonalen från en plats ovanför.
Men ingen har ännu kunnat förklara fenomenet.
En pionjär på området är den amerikanske psykiatrikern Raymond Moody. Det var han som myntade begreppet nära döden-upplevelse (NDU) efter att på 1960-talet börjat forska kring människor som upplevt att de lämnat kroppen.
I sin bok ”I dödens gränsland” (”Life after life” 1975) kom Moody fram till att människors upplevelser när de är nära att dö är likartade. Detta efter intervjuer med hundratals personer som varit nära döden, men återvänt till livet igen. Gemensamt för deras upplevelser är:
frid och befrielse från smärtor
”ut ur kroppen”-upplevelser
färd genom en tunnel
möten med människor som strålar ljus
möten med en kärleksfull ljusvarelse
återblick på livet
att snabbt stiga till himlen
ovilja att återvända
Alla nära döden-upplevelser ser dock inte exakt likadana ut, enligt Moody. En del färdas till exempel inte genom tunneln. Men det kärleksfulla ljuset är gemensamt för alla. Återkommande är också att personerna uppfattat upplevelserna som verkliga, och minnena är ofta starka och detaljrika.
Att beskriva i ord vad de varit med om har däremot många svårt för. Vissa säger att de haft en slags lös konsistens, likt gelatin när de lämnat kroppen. Andra har sett sig som färger och ljus.
De flesta som har haft en nära döden-upplevelse får ofta också en förändrad, mer positiv, syn på livet. Det är vanligt att man blir intresserad av andlighet.
I sin bok ”I dödens gränsland” (”Life after life” 1975) kom Moody fram till att människors upplevelser när de är nära att dö är likartade. Detta efter intervjuer med hundratals personer som varit nära döden, men återvänt till livet igen. Gemensamt för deras upplevelser är:
frid och befrielse från smärtor
”ut ur kroppen”-upplevelser
färd genom en tunnel
möten med människor som strålar ljus
möten med en kärleksfull ljusvarelse
återblick på livet
att snabbt stiga till himlen
ovilja att återvända
Alla nära döden-upplevelser ser dock inte exakt likadana ut, enligt Moody. En del färdas till exempel inte genom tunneln. Men det kärleksfulla ljuset är gemensamt för alla. Återkommande är också att personerna uppfattat upplevelserna som verkliga, och minnena är ofta starka och detaljrika.
Att beskriva i ord vad de varit med om har däremot många svårt för. Vissa säger att de haft en slags lös konsistens, likt gelatin när de lämnat kroppen. Andra har sett sig som färger och ljus.
De flesta som har haft en nära döden-upplevelse får ofta också en förändrad, mer positiv, syn på livet. Det är vanligt att man blir intresserad av andlighet.
Förklaring saknas
Det finns än i dag ingen vetenskaplig förklaring till nära döden-upplevelserna. Den konventionella vetenskapliga hypotesen är att upplevelserna är hallucinationer orsakade av kritiska biologiska tillstånd, som syrebrist i hjärnan.
Det kan dock inte förklara de nära döden-upplevelseliknande tillstånd av att lämna kroppen som personer uppger att de haft utan att de varit sjuka eller skadade, och därmed inte haft syrebrist i hjärnan.
Det finns även exempel på utomkroppsliga upplevelser hos personer som på sjukhus drabbats av hjärtstillestånd. Inkopplad EEG-utrustning (som mäter hjärnans elektriska aktivitet) har visat att de varit totalt medvetslösa och hjärnan helt passiv. Deras nära döden-upplevelser kan inte heller förklaras av syrebrist i hjärnan.
Källor: Göran Grip, narkosläkare och författare, Raymond Moodys webbplats, Allt om vetenskap.
Det kan dock inte förklara de nära döden-upplevelseliknande tillstånd av att lämna kroppen som personer uppger att de haft utan att de varit sjuka eller skadade, och därmed inte haft syrebrist i hjärnan.
Det finns även exempel på utomkroppsliga upplevelser hos personer som på sjukhus drabbats av hjärtstillestånd. Inkopplad EEG-utrustning (som mäter hjärnans elektriska aktivitet) har visat att de varit totalt medvetslösa och hjärnan helt passiv. Deras nära döden-upplevelser kan inte heller förklaras av syrebrist i hjärnan.
Källor: Göran Grip, narkosläkare och författare, Raymond Moodys webbplats, Allt om vetenskap.
Aftonbladet 1 februari 2018
Ny studie avslöjar: Det här upplever vi efter döden
”Mer underbart att vara död än att leva”
FOTO: THINKSTOCK
Vad händer egentligen efter döden? Kanske finns en del av svaret i en ny studie där forskarna gått igenom vittnesmål från personer som haft nära döden-upplevelser – och som vänt åter till livet med fantastiska berättelser.
Mörka tunnlar – och så en strimma ljus längst bort. Så brukar historierna låta från de som varit nära att dö men i sista stund återupplivats på operationsbordet. Men enligt forskarna vid universitetet i belgiska Liège är det inte bara tunnlar som dyker upp i visionerna, utan en mängd andra fenomen.
I studien ”Temporality of Features in Near-Death Experience Narratives” har forskarna velat ta reda på om olika typer av nära döden-upplevelser uppstår i en viss ordning – och i så fall vilka element som ingår i en sådan ordning. De konstaterar att den absolut vanligaste förnimmelsen bland deltagarna i studien var en känsla av lugn. Näst vanligast var att se ett ljussken och därefter att möta personer eller varelser. Det kunde röra sig om älskade anhöriga som gått bort, heliga figurer eller mystiska varelser. I genomsnitt upplevde deltagarna fyra olika fenomen under nära döden-upplevelsen.
FAKTA
DETTA UPPLEVDE DELTAGARNA I STUDIEN
- Frid/lugn (80 procent)
- Skarpt ljus (69 procent)
- Möte med personer eller varelser (64 procent)
- Utomkroppslighet (53 procent)
- Känsla av att befinna sig i en tunnel (47 procent)
- Känsla av att komma till vägs ände (40)
- Känsla av att vända tillbaka till kroppen (37 procent)
- Känsla av att stiga in i ljus (18 procent)
- Genomgång av hela ens liv (16 procent)
- Harmoni (14 procent)
- Förmåga att kunna se in i framtiden (4 procent)
Studien är gjord av forskare vid universitetet och sjukhuset i belgiska Liège. Sammanlagt har de granskat 154 nerskrivna vittnesmål på franska från patienter som varit med om nära döden-upplevelser.
FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT
Att de här fenomenen är så pass vanliga förvånar inte läkaren Göran Grip, ofta betraktad som en av Sveriges främsta experter på nära döden-upplevelser. Han håller med om att särskilt känslan av frid är vanligt förekommande.
– Man känner en oändlig lycka. I stort sett alla tycker att det är mycket mer underbart att vara död än att leva.
Han beskriver hur många i gränslandet mellan liv och död upplever sig komma in i en annan värld.
– Där är platsen som man egentligen hör hemma på och där man har sina verkliga vänner, man förstår inte hur man kan ha glömt bort det i hela sitt liv. Kristna ser ofta ett bibliskt landskap med får och herdar, medan exempelvis hinduer ser slott, smaragder, guld och glitter.
De flesta vill inte alls bli återupplivade – med det finns ett viktigt undantag.
– Människor som har små barn. De vill ofta återvända till livet – men aldrig för sin egen skull utan bara för att ta hand om barnen.
Tidsbegreppet annorlunda än i livet
Forskarna bakom studien kunde inte se att det fanns någon särskild ordning som fenomenen inträffade i, även om upplevelserna i drygt en tredjedel av fallen började med en känsla av att befinna sig utanför sig egen kropp – och avslutade med att man återvände tillbaka till sig själv.
Göran Grip ställer sig frågande till varför forskarna ens valt att bry sig om kronologi i studien, eftersom tidsbegreppet sällan finns med i upplevarnas berättelser.
– Nästan alla säger att upplevelsen var tidlös, att tid inte förflöt på det sätt som vi är vana vid. Många menar att deras upplevelser på något sätt skedde samtidigt, något som man ju inte kan förstå när man lever i tid och rum.
Kämpade för att försöka förstå
Göran Grip har själv varit med om nära döden-upplevelser två gånger under barndomen, i samband med en bråckoperation och ett sexuellt övergrepp. Men eftersom han inte hade någon att prata med om sina upplevelser av utomkroppslighet och mötet med en ljusvarelse föll allt i glömska. Tills han i yrkeslivet läste en bok om nära döden-upplevelser.
– Det tog mig en veckas inre kamp innan jag medgav för mig själv, dels att jag inte kunde förklara allt som händer i tillvaron, dels att jag hade haft en sådan här upplevelse själv.
Trots sin vetenskapliga bakgrund vill han idag inte försöka förklara vad det egentligen är som sker under nära döden-upplevelser.
– Men de antyder att det finns någonting utöver det fysiska livet. Nära döden-upplevarna själva kommer också tillbaka med en fullständig visshet om att livet fortsätter på andra sidan. För dem är det inte frågan om att tro utan om att veta, säger Göran Grip.
4 FRÅGOR TILL PRÄSTEN
”Döden skrämmer inte längre”
FOTO: PRIVAT
Peter Strömmer, sjukhuspräst på Karolinska universitetssjukhuset, har jobbat som präst i över tjugo år och har genom åren hunnit träffa ett flertal patienter som haft nära döden-upplevelser.
Vad beskriver de här patienterna?
– De beskriver ofta först mörker och sedan det här ljuset. Hur man sedan väljer att tolka ljuset hänger på vilka referensramar man har. Kristna tolkar ofta ljuset som att Jesus väntar på dem.
– De beskriver ofta först mörker och sedan det här ljuset. Hur man sedan väljer att tolka ljuset hänger på vilka referensramar man har. Kristna tolkar ofta ljuset som att Jesus väntar på dem.
Vad brukar de vilja ha för hjälp av dig?
– De ställer frågor: ”Kan det vara himlen jag har sett?”. Men jag upplever dem inte som vilsna i sina frågor, snarare känner de redan själva vad svaret är. De vill mest ha det förankrat hos någon annan. Och eftersom jag har min övertygelse blir det lätt för mig att bejaka det.
– De ställer frågor: ”Kan det vara himlen jag har sett?”. Men jag upplever dem inte som vilsna i sina frågor, snarare känner de redan själva vad svaret är. De vill mest ha det förankrat hos någon annan. Och eftersom jag har min övertygelse blir det lätt för mig att bejaka det.
Hur förändras en människa efter en nära döden-upplevelse?
– En del av rädslan för att dö försvinner. Döden skrämmer dem inte längre på samma sätt.
– En del av rädslan för att dö försvinner. Döden skrämmer dem inte längre på samma sätt.
Om man en dag lyckas visa vetenskapligt vad som händer i kroppen under en nära döden-upplevelse, skulle det förändra din syn på fenomenet?
– Nej, jag upplever inte någon kamp mellan vetenskap och tro på det sättet. Vetenskap på hög nivå handlar om att välja vissa teorier framför andra, och då hamnar man i ett läge där saker och ting inte är möjliga att bevisa längre. När det kommer till hjärnans aktivitet räcker inte vetenskapen till hundraprocentigt.
– Nej, jag upplever inte någon kamp mellan vetenskap och tro på det sättet. Vetenskap på hög nivå handlar om att välja vissa teorier framför andra, och då hamnar man i ett läge där saker och ting inte är möjliga att bevisa längre. När det kommer till hjärnans aktivitet räcker inte vetenskapen till hundraprocentigt.
Jag har inte hittat den artikeln än i gömmorna. Jag måste dessutom göra er besvikna.
Chierstin Jonsdotter i Kastlösa var inte min anmoder. Hon bodde i grannbyn.
Icke desto mindre bjuder hon på ett minst sagt spännande livsöde.
Ta en titt i min trädgårdstäppa i stället!
En av årets kvinnor...
